Celiaki

Det där med att ha ett barn med Celiaki, det funkar ganska bra ändå. Embla fick sin diagnos när hon var bara 3.5 år gammal. Jag kan väl inte påstå att vi hade misstänkt något egentligen. Hon var som barn är mest vid den åldern. Egentligen var det ren ”tur” att hon fick sin diagnos så tidigt.

När jag var gravid med Embla åkte jag på graviditetsdiabetes. Ni vet den där goda glukosbelastningen man är med om. Den visade ganska för höga värden på mig. Så det var stick i fingret typ 6-7 gånger om dan för att kolla sockret. Fick även utesluta en del godsaker ur min kost vilket det självklart var värt i slutändan. På BB blev jag efter födslen tillfrågad om jag ville vara med i en forskningsstudie, Teddy vill jag nog minnas att den hette och senare bytte den namn till DiPiS. Visst kunde vi vara med i en sån studie. Ett blodprov om året på Embla och vi hjälper forskningen, absolut!

Tre år senare när det där blodprovet skulle tas fick vi frågan om vi ville vara med i en forskningsstudie som handlade om just Celiaki då man hittat samband mellan Diabetes och Celiaki. Klar vi är med på det. Inget extra stick ens utan de tog bara lite extra blod när de ändå tog till den första studien. Den här studien heter CiPiS. Döm om vår förvåning när läkaren ringer och berättar att de hittat antikroppar i Emblas blod. De ville nu göra en gastroskopi för att kunna ta ordentliga prover samt titta på tarmen. Modiga modiga lilla Embla!! Den som grät när de rullade iväg henne var jag. Inte grät jag mindre när de kom tillbaka med henne inte. Så ynklig hon såg ut där hon låg. Hon vaknade efter nån timme, fick glass och var snart så pigg att vi fick köra hem igen.

Jag minns det som igår när läkaren ringde för att meddela testresultatet. Jag var hos tandläkaren, både Embla och Oscar var med. Oscar gick ut ur undersökningsrummet för att kunna prata men jag visste precis vad de sa. Vår 3-åring hade Celiaki, hon var intolerant mot gluten och det kan aldrig växa bort. Jag bröt ihop, på riktigt! När vi kommit utanför tandläkardörren grät jag floder. 

Det här med mat och matlagning är ju inte riktigt min grej som ni förstått. Detta ”hindret” blev enormt för mig. Inget bröd, ingen pasta, inga mer chicken bits som var hennes favorit hos McDonkan, inga mer Geisha-kolor som var hennes favoritgodis. Hur skulle vi fixa det här. Dessutom skulle vi börja utesluta allt med gluten på en enda gång. De första månaderna skulle vi även undvika mjölkprodukter för att tarmen skulle få en möjlighet att läka ordentligt.

Ett möte med dietist och läkare bokades in. Tacka vet jag den läkaren! Dr Daniel Agardh, tack för att du förklarade allt för oss på ett sätt som hjälpte oss att förstå. Förstå att man kan leva ett fullt normalt liv så länge man låter bli att äta gluten. http://www.majalundback.se/?page_id=447 Lycka till med dina fortsatta forskningar och jag hoppas att vi kunde bidra med något!

Och det där med gluten, det är faktiskt inte så svårt. När Embla fick son diagnos fanns det inte så jättemycket specialprodukter men nuförtiden finns der enorma hyllor i vilken affär som helst. Vårt ICA bakar t.om nybakat glutenfritt bröd på helgerna. Tummen upp för det! Själv började jag äta glutenfritt för ca 5 år sedan eller om det är ännu längre nu kanske, tiden springer ju iväg. Ett blodprov visade antikroppar, där var jag nöjd, en kass mage sen några år bakåt gorde att jag struntade i gastroskopi och bara uteslöt gluten. Magen är bättre än någonsin och inte saknar jag gluten inte! 

Nackdelen med specialprodukter är att det kostar lite mer. Fördelen när man är barn är att man får bidrag ifrån landstinget. I Blekinge innebär det att man tillsammans med sin dietist går igenom vad man kan tänkas använda på deras lista med produkter från apoteket sen får man dessa hemlevererade till dörren till en väldigt reducerad kostnad. Det är inte så längesen vi var hos den där dietisten på Emblas årliga besök. Hon fick även träffa läkaren, blev vägd, mätt och undersökt så att hon växer som hon ska och inte får några andra sjukdomar pga Celiakin. Vi gick igenom vår lista och idag kom ett rejält paket från apoteket. Härlig känsla när det är fullt i skafferiet! Nu ska här kokas pasta, bakas bröd och stekas pannkakor i mängder.

2 reaktioner på ”Celiaki

  1. Martin fick sin diagnos på brev. En fredag. Första semesterdagen.
    ”Du har celiaki. Sök info på internet”
    Boom.
    Jag hade pastadeg i kylen å bröt i hop å tog det hårdare än honom. 😉

Lämna ett svar till Lisa Avbryt svar