Mina barn har många kusiner. Det blir ju så när man har en mamma med fyra syskon och en pappa med två. De har så många kusiner så att vi får nästan skriva upp för att kunna hålla reda på och räkna hur många de är. Vi träffar inte kusinerna speciellt ofta. Några bor nära och några bor lite längre ifrån. Även om vi inte träffas ofta så betyder de ändå mycket. De finns i våra tankar hela tiden och barnen pratar ofta om sina kusiner. De finns alla med i vår fotoram som snurrar sina bilder nästan varje dag.Den kusin som gjort störst avtryck hos både mig och mina barn är den kusin som vi bara har fått träffa en enda gång. En enda gång var allt vi hann. Hon fyller år idag, lilla fina Amanda. 4 år, så länge är det sedan du föddes in i din familj som önskade och längtade efter dig. 4 år skulle du blivit idag!
Men världen är så obeskrivligt grym och du rycktes ifrån dina föräldrar och din storebror efter bara två månader, helt utan förvarning och helt utan mening. Vi fick aldrig lära känna dig och du fick aldrig lära känna dina kusiner. Lilla finaste du!Ikväll tänder vi ett ljus för dig, tittar på de fina bilder vi har av dig, pratar lite extra om dig och funderar över varför världen är så grym….