Hur går det nu då med nya jobbet? Det har ju gått några veckor även om jag tillbringat en hel vecka med influensan oxå. Det känns så himla bra! Jag tycker nog att jag kommit in i alla de praktiska rutiner som finns på skolan. Det är en stor skola, det är många barn och det är många pedagoger. Om jag lärt mig alla namn? Nej, verkligen inte men jag kan alla barn på min avdelning och några utöver det. De första veckorna har fått gå ut på just detta, lära mig namn, bonda med eleverna, lära mig rutinerna. Är det nu det är dags att börja sätta min prägel på verksamheten? Så får det nog bli. 🙂

Hur det fungerar ihop med min utmattning? Verkligen superbra! Eftersom det är på fritids jag arbetar så innebär det eftermiddagsarbete. Det passar mig som handen i handsken. Hade någon frågat mig för tio år sedan om jag bara ville jobba eftermiddagar hade jag protesterat hej vilt. Idag är det det bästa jag kunde göra. Visst får jag stiga upp ändå på morgonen eftersom barnen ska upp och iväg till skolan, dock behöver de aldrig börja tidigare än 8.10. När de har kommit iväg kan jag varje morgon dricka mitt morgonkaffe i lugn och ro framför Nyhetsmorgon på teven. Jag kan somna om en stund om jag behöver det, min nattsömn är ju i perioder sådär. Innan det är dags att ge sig iväg har jag hunnit vakna ordentligt och bli människa nog för att klara mina jobbtimmar utan problem. Dagarna känns plötsligt mycket lättare och det känns inte som att jag arbetar lika många timmar längre men det gör jag ju. Även om jag aldrig kommer hem tidigt längre så är jag inte lika trött när jag väl kommer hem. Tidigare när jag var hemma strax efter 15 nästan varje dag så somnade jag oftast på soffan när jag kommit hem. Nu när jag är hemma tidigast 17, senare några dagar, har jag inte kännt att jag behöver lägga mig och slumra en enda dag. Jag känner mig mycket piggare nu när dagen inte behöver börja så tidigt.

Inte innebär det att barnen behöver vara längre tid på fritids heller. Snarare mycket kortare tid. Aldrig morgonfritids eftersom jag alltid är hemma på morgonen. En eller två eftermiddagar i veckan för Fenix. Det kan ju knappast räknas som mycket. Stolta My har ingen fritids längre. De där en eller två eftermiddagarna får hon gå hem själv, ha ansvar för att hunden kommer ut och fixa sig  själv lite mellanmål innan storasyrran kommer hem. Glappet som ibland kan uppstå när mannen ska iväg och jobba natt innan jag har hunnit hem fixar de att vara själva hemma alla tre tillsammans. Ibland har de t.om ätit kvällsmat innan jag kommit hem, pannkakssmeten är ihopblandad eller pastan är kokt. Våra ungar är de grymmaste ungarna i hela världen.

Och vet ni vad, där allra högst uppe där jag har min avdelning (ja, jag får rejäl vardagsmotion numera) där har vi lite havsutsikt!
Vid havet kan jag andas! Vid havet mår jag bra! Vid havet känner jag mig fri!