En tuff vecka som slutade i hanterbar ångest igårkväll.
Ja jag tycker att jag kan hantera det ganska hyfsat de gånger ångesten kommer på besök nu. Jag andas lugnt, går ut med hunden och andas frisk luft. Spelar spel på mobilen där det enda jag behöver tänka på är att befria pepparkaksgubbar och godisar. Och jag somnar till någon serie på Netflix som man inte heller behöver tänka så mycket över för att hänga med i.
Däremot så för ångesten med sig en massa tvivel. Tvivel över mig själv. Den jag är och hur jag gör. Tvivel över mitt yrkesval, tvivel över min utbildning. Fixar jag verkligen hela den här utbildningen när jag knappt fixar en enda stackars uppgift som ska lämnas in nu i veckan. Men om jag inte gör det här, vad ska jag då göra istället? Känslan av att inte kunna nånting. Den känslan är inget kul. Den känslan gör att ångesten ökar och ångesten gör att den känslan blir ännu större… och ja ni hajar, det är svårt att bryta tankemönster.
Nu ska jag ge mig på den där uppgiften som måste in, som jag inte förstår… och jag tänker att om den inte blir bra så får jag ändå möjlighet att göra om och göra rätt…
Önskar er alla en riktigt härlig fortsättning på söndagen!